Julens budskap

26 december, 2025 Lämna en kommentar

Så lackar julen 2025 mot sitt slut. Den har varit som en jul ska vara. Släkten samlas och barnbarnen öppnar sina klappar. Skinka, julkorv, hemmagjord senap, rödkål, köttbullar och andra läckerheter står på bordet. Och till kaffet vältrar sig den annars så relativt ståndaktiga LCHF:aren i sig mängder av socker. Det är undantag tre dagar om året – under jul! Då går nougaten, kolan och marsipansgrisarna åt som smöret, och majonnäsen, gör de andra dagarna på året…

Tomten har varit i Nordstan och delat ut julklappar. Precis som det sägs att romarna gjorde kring vintersolståndet innan kristendomen blev statsreligion, fast utan tomte då förstås. Barnbarnen Olle och Ebbe har slitit med att få bort alla band och allt papper för att till slut hitta själva julklapparna. De tycktes nöjda. Det var jag också. Det blev en konsertbiljett i år igen, denna gång ska dottern och jag njuta av det norska black metal-bandet Dimmu Borgir. Det har också varit besök i Plantaget men inte ens Ebbe, 4-åringen, var särskilt imponerad av karusellen och Olle kommer fortfarande ihåg isbanan… De har dock blivit kompenserade med två besök på arenan. Den andra gången med både klubbor och nyslipade skridskor. Det är väl egentligen bara snön som saknas under denna julhelg.

Det kanske är läge att påminna om varför vi har firat jul under dessa tre dagar. I varje fall enligt den religion som dominerar det andliga livet i landet. Tänker den gamle, numera sedan länge pensionerade religionsläraren…

Sedan tusen år tillbaka firar vi i Sverige Jesus födelse under jul. Det är tänkt att vara en kärlekens högtid. De kristna menar att Gud blev människa i Jesus av kärlek till världen och människan. Det är samme Jesus, som föddes i ett smutsigt och ogästvänligt stall, långt från rikedom, glitter och glamour. Jesus som ville frälsa hela mänskligheten, både fattig och rik, vit som svart, kvinna som man. Och det visade han ju faktiskt inte bara i ord, utan i praktisk handling. Han stod på de fattigas och förtrycktas sida. Han värnade särskilt om de människor som hade det svårast och de som föraktades av andra. Och det var inte för att visa andra hur god han var och få uppskattning av andra, utan för att hans medmänsklighet och kärlek kom inifrån. Jesus vände sig mot de som gjorde goda handlingar för att visa på sin egen förträfflighet. Han hade inte mycket till övers för hycklare.

Idag vet jag ofta inte vart kärleksbudskapet, eller solidariteten, medkänslan och empatin, har tagit vägen hos många. 20,54% av Sveriges medborgare röstade på ett parti som gör skillnad på människor. Som anser att bara vissa är värda respekt och solidaritet, medan andra inte är det. Och de fortsätter att växa i opinionsundersökningarna… Dessutom styr SD till stor del Sverige utan att formellt ingå i regeringen. Det osannolika har nämligen hänt, liberaler men framför allt moderater och kristdemokrater ställer sig bakom de tvivelaktiga sverigedemokratiska värderingarna och gör regeringspolitik av det. Och frågan är om inte till och med socialdemokraterna har närmat sig den högerinriktade politiken.

Om Maria och Josef skulle återuppstå och ville resa in i det nutida Sverige skulle de ha stoppats vid gränsen. Och om de av något mirakulöst skäl hade råkat passera den hade de tillsammans med Jesus blivit utvisade…

Och inte nog med det. Om Maria och Josef hade återfötts i Galileen och tvingats göra sin vandring från Nasaret till Betlehem, skulle de behövt passera minst 11 israeliska checkpoints, ett säkerhetspassage och en 8 meter hög mur… Om de nu inte skjutits av israeliska bosättare eller soldater på vägen.

Det finns säkert stjärnor på himmelen som blänka, men de döljs av många mörka moln. Och rök av bombexplosioner…

PS. Det här blogginlägget har varit publicerat tidigare, men uppdaterats.

Kategorier:högtid, helgläsning, Jul, kultur

GOD JUL!

24 december, 2025 Lämna en kommentar

Julen firas sedan tusen år tillbaka i Sverige till minne av Jesu födelse, men det är högst osannolikt att han föddes vid denna tid. De hedniska romarna, liksom våra förfäder här uppe i norr, firade ju sina fruktbarhetsfester vid vintersolståndet. Det var firanden som liksom festligheterna vid sommarsolståndet hade långa anor tillbaka i tiden och som var en viktig och omistlig del av religionen och kulturen.

Fornkyrkan tog avstånd från de hedniska fruktbarhetsriterna. Den hade en helt annan syn på livets och människornas glädjeämnen. Men fördömandet hjälpte inte. Människorna ville inte bli av med några festligheter. Då fick någon klok och smart biskop eller präst en idé. Vore det inte bättre för kyrkan att förlägga Jesu födelse till tiden för vintersolståndet? Kanske skulle hedningarna då börja fira Jesus istället. Och så blev det. Kyrkan behövde inte avskaffa de uråldriga hedniska riterna. Det visade sig att det viktigaste för hedningarna var att de fick fira, vad de firade var mindre viktigt. Den kristna kyrkan tänkte rätt. Få kommer idag ihåg de gamla hedniska gudarna. Trots att de lever kvar i bland annat lussekatterna, Luciafirandet, julbocken och julskinkan…

Det här med kultur är en intressant fråga. Är det kristna julfirandet svensk kultur? Eller är det de hedniska fruktbarhetsriterna som är det? Finns det en svensk kultur? Och är den i så fall bättre än andra kulturer?

Det finns många frågor och säkerligen ännu fler svar. Med tanke på den “svenska” kultur, som vinner terräng bland invånare i Sverige, så skulle jag i år, återigen, vilja återge en gammal klassisk berättelse som jag fick på Lärarhögskolan 1979. Berättelsen har rubriken ”Ett underligt folk”:

”Det var en gång en ung person från ett land i Afrika, som under ett år besökte ett land på norra halvklotet.

Det var ett väldigt exotiskt land med djurälskande invånare, började hen sin berättelse vid återkomsten till sin hemby. Några dagar under början av solperioden dyrkade de med stor iver sina fjäderfän. De smyckade sina hem med hönsfjädrar och bilder av kycklingar. De åt ägg av olika konsistens och de klädde ut sina barn, tände eldar och smällde av raketer. Det var någon slags ond gudom de försökte skrämma bort.

Senare på året, när solen som alla också dyrkade stod högst på himlen, klädde de en stång med blad och blommor och reste den mot skyn. Sedan dansade de runt och sjöng sitt hemlands vemodiga sånger. Jag minns särskilt hur de härmade grodornas rörelser och ljud.

När kvällarna blev mörkare, flockade sig människorna kring enkla ljuslågor. Nu hade de vuxna haklappar och små mössor på sig. De djur som de nu hyllade, var små dyra skaldjur som de åt tillsammans med de starka drycker som detta folk älskar.

Det hemskaste hände mig när nätterna var allra längst. En natt öppnades min dörr och en mängd kvinnor i vita, fotsida klädnader trängde in. En kvinna hade ljus kring sitt hår och allesammans sjöng om hästar och talade om katter.

I detta land var det sällan jag hörde någon tala om sin gud. Men jag fick vara med och se när de firade den stora grisfesten. De anrättade grisen på många olika sätt och när de på aftonen hade ätit då kom deras gud.

Ja, de sa ju aldrig att det var så, men jag förstod nog. Han liknade vår gamla medicinman, med mask framför ansiktet och med underliga kläder. Han hade dyrbara gåvor med sig till människorna, som då blev glada och lyckliga. Sedan försvann han igen. De sa, att han brukar komma till dem en gång om året.

Det är ett mycket underligt och exotiskt folk.”

Idag är det julafton och då kommer tomten med julklappar till alla barn och även, förhoppningsvis, till alla förväntansfulla politiker och tjänstepersoner i Vänersborgs kommun.

Och med den berättelsen tillönskas alla mina trogna, och mindre trogna, läsare:

EN RIKTIGT GOD JUL!

 

Kategorier:högtid, helgläsning, Jul, kultur

Nästa: Högsta förvaltningsdomstolen

22 december, 2025 Lämna en kommentar

I slutet på sommaren genomförde Vänersborgs kommun en upphandling, ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Den 11 augusti 2025 fattade kommunen beslut om tilldelning, dvs vilket företag som “vann upphandlingen”. Jag begärde ut anbuden inklusive prisuppgifterna. Då återkallade samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) tilldelningsbeslutet… (Se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)”.) Och den 28 augusti kom beslutet från kommunjuristen (se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)”):

“Begäran om att få ta del av handlingarna i omaskerad form avslås.”

Jag överklagade beslutet till Kammarrätten (se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3)”) och förlorade (se “Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?”). 

Men skam den som ger sig. Anser man att man har rätt så är det bara att kämpa på, även om det snart är jul. Och domen var oerhört kortfattad och “bekväm”. Kammarrätten gjorde ingen egen, självständig prövning. Kammarrätten beskrev bara uppgifternas innehåll, hänvisade till lagrummet, och accepterade helt kommunens uppgifter.

Dessutom har Vänersborgs kommun börjat sekretessbelägga allt fler handlingar. De tycks som om kommunen har ändrat policy de senaste åren i syfte att göra det allt svårare för kommuninvånare, politiker och revisorer att ta del av vad som händer i kommunhuset. Det verkar som om det finns en vilja bland tjänstepersoner i kommunens förvaltningar och politiker i de styrande partierna att hemlighålla fattade beslut, och ibland också dölja varför nödvändiga beslut inte fattas… (Se “Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?”.) Det är en utveckling som minskar insyn och kontroll och därmed undergräver demokratin.

Idag måndag skickade jag iväg min överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen.

==

ÖVERKLAGANDE

Till: Högsta förvaltningsdomstolen

Saken: Begäran om utlämnande av allmän handling – tillämpning av 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen.

Yrkande

Jag yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd och, efter prövning, upphäver kammarrättens dom samt förordnar att de begärda handlingarna ska lämnas ut.

Skäl för prövningstillstånd

Målet aktualiserar grundläggande frågor om hur sekretess enligt 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen ska prövas, särskilt:

  • vilken grad av konkretisering som krävs för att skaderekvisitet ska anses uppfyllt, och
  • om en domstol kan grunda sekretess på allmänt hållna och hypotetiska påståenden om framtida ekonomiska effekter.

Kammarrättens dom ger uttryck för ett synsätt där uppgifter i praktiken blir sekretessbelagda enbart därför att de förekommer i en upphandling, vilket riskerar att urholka offentlighetsprincipen. Frågorna är därför av principiell betydelse.

Grunder för ändring

1. Kammarrätten gör sekretess beroende av att uppgifter ”förekommer i en upphandling”

Kammarrätten konstaterar att de begärda handlingarna innehåller uppgifter om fabrikat, årsmodell och priser, samt att dessa uppgifter ”förekommer i en upphandling”. På denna grund anges att 19 kap. 3 § första stycket OSL är tillämplig.

Resonemanget är ofullständigt.
 Att uppgifter förekommer i en upphandling är inte i sig tillräckligt för sekretess. Bestämmelsen kräver därutöver att det kan antas att utlämnande medför skada. Någon sådan självständig prövning av uppgifternas skaderisk redovisas inte.

2. Skadebedömningen bygger uteslutande på kommunens påstående

Kammarrätten grundar sin bedömning på:

”vad kommunen har anfört om att kommande upphandlingar kan påverkas negativt”

Domstolen analyserar inte:

  • på vilket sätt en negativ påverkan skulle uppstå,
  • vilka konkreta omständigheter som talar för detta, eller
  • hur just de aktuella uppgifterna skulle kunna orsaka skada.

Ett påstående om att något kan påverkas negativt är hypotetiskt. När domstolen accepterar ett sådant påstående utan egen analys överlåts i praktiken sekretessbedömningen till den utlämnande myndigheten.

3. Skadebedömningen riktas mot fel skyddsintresse

Kammarrätten anger uttryckligen att det finns skäl att anta att kommunen skulle lida ekonomisk skada om uppgifterna lämnas ut.

Sekretess enligt 19 kap. 3 § OSL är emellertid avsedd att skydda enskilda näringsidkares affärs- och driftförhållanden, inte myndigheters egna ekonomiska intressen eller deras bedömningar av framtida upphandlingsutfall.

Domskälen innehåller ingen prövning av om någon enskild leverantör riskerar skada, eller på vilket sätt. Redan detta innebär att bestämmelsen har tillämpats utanför sitt avsedda tillämpningsområde.

4. Uppgifternas faktiska innehåll och känslighet prövas inte

Domstolen konstaterar att handlingarna innehåller uppgifter om fabrikat, årsmodell och priser men analyserar inte:

  • om uppgifterna är standardiserade eller allmänt kända,
  • om de är marknadsmässiga eller unika,
  • eller om de avslöjar några särskilda affärsstrategier.

Sekretessprövningen måste vara uppgiftsbunden och konkret. En generell hänvisning till uppgifternas art utan analys av deras faktiska känslighet uppfyller inte detta krav.

5. Upphandlingens stadium beaktas inte

Kammarrätten anger endast att uppgifterna ”förekommer i en upphandling” men redovisar inte om upphandlingen är pågående eller avslutad, om avtal har tecknats eller om konkurrenssituationen alltjämt påverkas.

Upphandlingens stadium är en central omständighet vid bedömningen av skaderisk. Avsaknaden av en sådan prövning leder till en schablonmässig tillämpning av sekretessbestämmelsen.

6. Domskälen saknar redovisning av en självständig domstolsprövning

Domskälen består i huvudsak av:

  • en beskrivning av uppgifternas innehåll,
  • en hänvisning till lagrummet, och
  • ett accepterande av kommunens uppgifter.

Det framgår inte hur domstolen själv har bedömt sannolikheten för skada eller sambandet mellan utlämnande och skaderisk. Detta begränsar insynen i rättstillämpningen och försvårar effektiv överprövning.

Sammanfattning

Kammarrätten har tillämpat 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen utan att:

  • pröva skaderekvisitet konkret,
  • identifiera rätt skyddsobjekt,
  • analysera uppgifternas faktiska känslighet, eller
  • beakta upphandlingens stadium.

Presumtionen för offentlighet har därmed satts åt sidan. Mot denna bakgrund bör prövningstillstånd meddelas och domen upphävas.

Vänersborg 21 dec 2025

==

Anm. Se även ”Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?” – 14 oktober 2025.

Kategorier:Juridik, Samhällsbyggnadsnämnden, Upphandling

Vintersolstånd, midvinter…

21 december, 2025 Lämna en kommentar

Idag måste jag bryta min politiska rapportering. Det är nämligen denna dag som en av årets viktigaste och märkligaste händelser inträffar. Det är vintersolståndet, midvinter – på engelska “winter solstice”.

Årets kortaste dag infaller just idag, den 21 december. Den korta dagen följer på årets längsta natt, midvinternatten. Idag gick solen upp kl 08.58 och ner kl 15.19.

“Midvinternattens köld är hård”

Diktade Viktor Rydberg år 1881. (Lyssna gärna på Viktor Rydberg.)

Jag vet inte om det beror på klimatförändringarna, men kölden har inte varit särskild hård de senaste nätterna. Men just i natt passerades noll-strecket. Jag känner dock inte till om molnen låg tunga, men med tanke på nattens halva minusgrad i Nordstan gjorde de antagligen inte det. Kanske hade man sett några stjärnor som gnistrade och glimmade om man varit uppe i natt. 

Vintersolståndet är en astronomisk händelse som en gång i tiden var präglad av mystiska berättelser, riter och offer. Tänk om inte solen skulle komma tillbaka, tänk om åkrarna aldrig mer skulle ge några skördar, tänk om Ragnarök var nära… 

Midvinterblot, oljemålning av Carl Larsson.

Det var en tid av åkallan av och blot (offer) till gudarna. Midvinterblotet var med all sannolikhet en av de viktigaste högtiderna i asatron. Och själva offret var det centrala i firandet. Kor, hästar och framför allt grisar offrades till gudarna. Det offrades till främst Oden, Tor och Frej men även Freja (Lusse) för att befrämja fruktbarhet och säkerställa god skörd under det kommande året.

Det offrade köttet tillagades sedan och åts upp under en gemensam festmåltid. Blodet samlades i skålar och stänktes på deltagarna med hjälp av kvistar för att sprida den gudomliga kraften.

Naturligtvis dracks det även offeröl – man drack ”jól”. Ölet hade en rituell betydelse och ansågs bära med sig gudarnas kraft. Man drack rituella skålar. Först drack man för Oden (för seger och kunglig makt), sedan för Frej (för god skörd och frid), och ofta en ”bragebägare” där man gav löften om stordåd under det kommande året.

Det var fruktbarhetsgudarna Frej och Freja som stod i centrum under vintersolståndet. I asaläran var de bror och syster och inte, som i flera andra indoeuropeiska religioner, gifta med varandra. Som Shiva och Devi (Kali) borta i Indien.

Frejs heliga djur har sin naturliga och främsta plats på julbordet, grisen. Freja och hennes heliga djur katten har vi firat för drygt en vecka sedan, på Lucia. Ett annat namn på fruktbarhetsgudinnan Freja var ju Lusse. (Se ”Varför Lucia?”). Det var då asadyrkarnas flera dagar långa fruktbarhetskult runt midvinter började.

På ”julen” har även Tor med sin bock ett finger med i spelet. Och det sägs faktiskt, även om det är lite osäkert, att Oden under ett av sina namn, Jólnir, var julens högste gud. Och kanske är det på det viset att den äldre, gråskäggige Oden, som red med sin åttafotade Sleipner över himlen, var förebilden till den moderna jultomten. Eller att det i varje fall är anledningen till att vi i Sverige så lätt har omfamnat den amerikanska tomten…

I Vänersborgs kommun är gator och vägar nästan lika mörka som på hednatiden. Gatubelysningen, även om den är energisnål, skingrar knappast de mörka slöjorna i centrum eller kommunens ytterområden… Det känns som om det skulle behövas ett ordentligt blot.

Det kanske är något att tänka på för kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin eller kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson till nästa år. Ett traditionellt blot i Plantaget, det vore väl något?

Imorgon väntar astronomiskt och religiöst ljusare tider. Vi får se om gatu- och vägbelysningarna fixas så att de hänger med i årets växlande faser. Då kanske mörkret skingras även i Vänersborgs kommun…

Vintersolståndet har firats i Sverige i tusentals år. Det har utgjort en påminnelse om livets cykler, ljusets seger över mörkret och människans eviga strävan efter hopp och gemenskap. Denna tidlösa betydelse gör att vintersolståndet fortsatt finns djupt inom oss, även i vår moderna tid.

Kanske finns det hopp om bättre tider i Vänersborg – även i politiken. Det är ju om inte annat val i september…

==

PS. Inlägget har varit publicerat tidigare, men har i år kompletterats med bland annat AI-genererade bilder.

Kategorier:högtid, helgläsning, Jul, kultur

Två lagstridigheter: 1 Återremiss

19 december, 2025 1 kommentar

I torsdags skrev jag om att ärendet kring nya riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal etc slutade med att ärendet återremitterades. (Se “Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”.) Det kändes “befriande” att skriva om fakta och att försöka resonera klokt och logiskt. Till skillnad… Jag hade inte smält och bearbetat Dan Nybergs (S) fabulösa uppträdande under sammanträdet. (Se TTELA “Ilskna ordbråket i Vänersborgs kommunfullmäktige”.) Och jag måste nog erkänna att jag fortfarande inte riktigt har gjort det. Det behövs lite mer tid innan jag kan ta upp beteendet av Dan Nyberg (S) från Sundals Ryr.

Men kommunfullmäktiges sammanträde innehöll även andra ”skandaler”, eller åtminstone juridiska sådana.

Idag ska jag skriva om ytterligare en återremiss under sammanträdet. Men först några inledande förklaringar.

Återremiss betyder att ett ärende skickas tillbaka för ytterligare behandling, utredning eller komplettering. Syftet är att kommunfullmäktige ska få mer information och fakta så att ett korrekt och välgrundat beslut kan fattas vid ett senare tillfälle. 

Det finns också något som heter minoritetsåterremiss. Ärendet ovan, om markanvisningar etc, var ett sådant, eftersom det var fler ledamöter i fullmäktige som ville avgöra ärendet direkt under sammanträdet än som ville skicka tillbaka ärendet för ytterligare utredning. Kommunallagen säger att om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna i kommunfullmäktige kräver en återremiss så gäller det beslutet. Det är tänkt som ett minoritetsskydd och syftet är att ge minoriteten mer tid och inflytande genom att säkerställa att beslutsunderlag är tillräckliga och att ärenden bereds noggrant innan slutgiltiga beslut fattas.

Ganska sent på kvällen i onsdags var det dags för ärende 25, “Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”. Förslaget till beslut var:

“Kommunfullmäktige beslutar ge socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 24,5 mnkr under 2025.“

Samtliga partier i opposition, M+SD+V+MBP+L, hade med röstsiffrorna 8-7 beslutat att kommunstyrelsen skulle skicka detta förslag till kommunfullmäktige. Anledningen var att en enig socialnämnd, dvs inklusive ordförande Dan Nyberg (S) och de andra ledamöterna i de styrande partierna, den 25 september hade begärt ett tilläggsanslag på 24,5 milj kr i budget 2025. Det var det första socialdemokratiska ställningstagandet.

Det ska noteras att de styrande partierna, S+C+KD+MP, inte har majoritet i kommunstyrelsen. Det har de emellertid i kommunfullmäktige, med fullmäktigeordförandes utslagsröst. Det är på grund av alla avhopp från SD.

De styrande partierna lade ett annorlunda förslag i fullmäktige än i kommunstyrelsen. Och det är faktiskt intressant. De styrande partierna beslutade nämligen på ett sätt i socialnämnden (se ovan). Sedan lade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ett annorlunda förslag i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott), det var det andra förslaget från S. Det blev återigen ett nytt tredje förslag från S i kommunstyrelsen. Och hör och häpna, ett nytt fjärde förslag lades fram av de styrande i kommunfullmäktige. Det tycks vara svårt att veta vad man vill i de styrande partierna… Hur kan man styra Vänersborgs kommun på ett sådant sätt?

Augustssons (S) slutliga förslag till beslut, i kommunfullmäktige, var:

“Socialnämnden har inte visat förmåga att hantera det stora underskott man har för 2025. Socialnämnden har också med rösterna 7 mot 6 avvisat åtgärdsförslag som socialförvaltningen föreslagit i syfte att nå balans mot budget.

Kommunfullmäktige beslutar därför att tilldela Socialnämnden 8,7 Mkr i ett tillfälligt tilläggsanslag mot de begärda 24,5 Mkr. Kommunfullmäktige beslutar vidare att samtliga 13 åtgärdsförslag som socialförvaltningen föreslog socialnämnden den 30 oktober 2025 snarast ska verkställas.”

De styrande med Benny Augustsson (S) i spetsen agerade mycket underligt. Ärendet handlade om att socialnämnden begärde ett tilläggsanslag på 24,5 milj och då sänker de styrande det till 8,7 milj utan att motivera varför. Men framför allt, de blandar in något helt annat i beslutet. Jag återkommer till det i nästa blogginlägg.

Robin Skenhede (M), numera 2:e vice ordförande i socialnämnden, yrkade på återremiss. Ida Hildingsson (V) yrkade strax efter bifall till återremissyrkandet. Det blev en del diskussion kring Skenhedes motivering, och han drog faktiskt till och med tillbaka det. Till slut blev det Ida Hildingssons återremissyrkande som gällde, och även hennes motivering till yrkandet som det skulle beslutas om:

“Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen för att komplettera med fullständig underlag kring de föreslagna punkterna i åtgärdsförslaget som hänvisades till.”

Och så var det detta med minoritetsåterremiss… Det insåg naturligtvis även Benny Augustsson (S) och de styrande. Yrkandet om återremiss skulle bli fullmäktiges beslut, det räckte ju med en tredjedel av rösterna…

Då kom Augustsson och de styrande på en “briljant” idé. De yrkade på återremiss i andra hand, dvs om kommunfullmäktige inte sa ja till deras ursprungliga beslutsförslag om 8,7 milj mm (se ovan) så yrkade de på återremiss. Och varför det, det skulle ju ändå bli återremiss? Jo, då kunde de styrande lägga ett eget förslag till motivering till återremissen.

Kommunfullmäktige beslutade om återremiss. De styrande röstade nej till återremiss och krävde att fullmäktige avgjorde ärendet direkt. Det var alltså bara M+SD+V+MBP+L som röstade för återremiss – voteringssiffrorna blev 23-22. (En SD-ledamot hade lämnat sammanträdet.)

Trots att de styrande inte röstade för återremiss hävdade de att de hade yrkat på återremiss i andra hand och därför skulle deras förslag till motivering ställas mot oppositionens motivering till återremiss. De styrandes motivering löd:

“Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen som snarast åläggs att inhämta socialförvaltningens motiv till de föreslagna 13 punkterna i åtgärdsförlaget som behandlades den 30 oktober 2025 i Socialnämnden. Ärendet ska hanteras skyndsamt så att det kan behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde den 18 februari 2026.”

Det var nog mest en strid om påvens skägg. Det skiljde väl i egentligen inte så mycket i sak mellan motiveringarna, och dessutom var det ju bara två veckor kvar på året…

Men flera i oppositionen protesterade. Orsaken var att det här förfarande inte var lagligt. Förvånansvärt nog tolkade kommunjuristen Kommunallagen på samma sätt som de styrande. Det betydde att i den andra voteringen fick de styrande partiernas motivering majoritet med 23-22.

Men var ett lagligt förfarande?

I Kommunallagen står det i 5 Kap 50 § följande om återremiss (fetstilen är min):

“Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.”

Och då är frågan, har de styrande partierna “begärt återremittering”. Det enkla svaret måste vara nej. Vid omröstningen om ärendet skulle avgöras på sittande möte eller återremitteras, så röstade de för att ärendet skulle avgöras på sammanträdet och mot en återremiss. De har med andra ord i handling visat att de inte “begärt återremittering”.

I andra hand? Kan man äta en smörgås och ändå ha den kvar? Kan man rösta nej till en återremiss och ändå ja? Kan man rösta både ja och nej samtidigt? Retoriska frågor…

Hur som helst, Förvaltningsrätten i Göteborg kommer att få svara på dessa frågor – och berätta för Vänersborgs kommunfullmäktige vad som gäller. Men min, och många andras uppfattning i oppositionen t ex Henrik Harlitz (M), har helt klart för oss att ledamöter som motsätter sig återremiss (och vill avgöra ärendet direkt) inte har någon rättslig roll i motiveringen.

I en promemoria från Regeringskansliet (“Minoritetsåterremiss i kommuner och landsting”) som föregick ändringen av just denna paragraf i Kommunallagen från 1991 stod det:

“Mot bakgrund av att nuvarande lagtext och förarbeten inte ger någon klar ledning för hur bestämmelsen ska tolkas föreslås att bestämmelsen förtydligas så att det uttryckligen framgår att motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. På detta sätt garanteras att institutets syfte inte missbrukas genom att majoriteten beslutar om motivering av yrkandet.”

Och följaktligen stod det i den proposition (Prop. 2008/09:21) som beskrev ändringen i Kommunallagens 5 Kap 50 §, se ovan (min fetstil):

”Förslaget innebär att det uttryckligen framgår att motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. På detta sätt garanteras att institutets syfte inte missbrukas genom att majoriteten beslutar om motivering av yrkandet.”

Kan det bli tydligare?

Kommunfullmäktiges beslut i onsdags kommer att överklagas till Förvaltningsrätten i Göteborg när protokollet blir klart.

Fick inte socialnämnden något tilläggsanslag? Nej, men i praktiken spelar det ingen roll. Vad skulle kunna hända när det är 2 veckor kvar på året? Istället för att täcka socialnämndens underskott före årsskiftet kommer underskottet att regleras i kommunens bokslut. 

Men det är inte nog med att förfarandet av återremissen med all sannolikhet var lagstridig. Själva det yrkande som de styrande partierna lade i ärendet, och som röstades bort, är troligtvis också det. Det ska jag skriva om senare.

Kategorier:Juridik, Kommunfullmäktige 2025, S, socialnämnden

Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar

18 december, 2025 Lämna en kommentar

Gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige var bland det mest… Ja, jag vet inte vad jag ska använda för ord – sorgliga, bedrövliga, erbarmliga…? … möte jag varit på sedan “arena-tiden”.

Och det var inte ordförande Annalena Levins (C) fel, även om hon borde ha avbrutit vissa talare. Eller rättare sagt, Dan Nyberg (S). Nyberg tog ut svängarna, till och med mer än vanligt. Det gjordes även formella fel i hanteringen av ett ärende, men där följde ordförande Levin kommunjuristens råd. Och det förstår jag att hon gjorde. (Det ärendet kommer att överklagas så snart protokollet är justerat.)

Sunt Förnuft, det nybildade kommunala partiet, följde debatten på kommunens webb-TV. (Det går att titta och lyssna på hela debatten i efterhand – klicka här.) Partiet skrev så här på Facebook tidigare idag:

Det här blogginlägget kommer kanske att upplevas tråkigt med tanke på de “cliffhangers” som redan är levererade… Men gårdagens sammanträde slutade faktiskt inte förrän idag – ordförande Levin slog inte klubban i bordet förrän 7 minuter över midnatt… Och jag måste ha mer tid för att smälta det som hände innan jag skriver mer om socialdemokraternas beteende i allmänhet och Nybergs i synnerhet under gårdagskvällen.

Redan under sammanträdet hörde nämligen några personer av sig via mejl och Messenger angående mitt anförande i ärende 8 med den långa rubriken “Beslut om revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente samt revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter”.

De hade inte läst förslaget till nya riktlinjer, vilket de antagligen inte är ensamma om… Men de tyckte att det lät intressant och ville få mitt anförande utskrivet. Så det tänkte jag bjuda på idag. 

De styrande partierna (S+C+KD+MP) allierade med SD röstade för att de nya riktlinjerna skulle antas. Vänsterpartiet yrkade att förslaget skulle återremitteras för att utredas vidare. Vid voteringen stödde M, L och MBP återremissyrkandet. Och då blev det återremiss, eftersom det bara krävs 1/3 av rösterna för en minoritetsåterremiss.

Och här mitt anförande, det slutar med återremissyrkandet.

===

Ordförande, ni som lyssnar.

För några veckor sedan fick jag möjlighet att delta på den första utbildningsträffen i projektet Tillväxt och Tillsyn. Det är ett Leader-projekt där Vänersborg, tillsammans med andra kommuner, arbetar för att stärka företagsklimatet. Det riktar sig till tjänstepersonerna i de tekniska förvaltningarna.

Syftet med projektet sammanfattades väldigt tydligt av de två föreläsarna:

“Bli den myndighet du själv vill möta.”

Utbildningen inleddes med tre lagparagrafer som var eller borde vara grundfundamentet för den kommunala verksamheten:

  • Regeringsformen 1 kap. 2 § – om respekt för människors frihet och värdighet.
  • Förvaltningslagen 5 § – om proportionalitet, saklighet och att åtgärder aldrig får vara mer långtgående än nödvändigt.
  • Regeringsformen 2 kap. 15 § – om skyddet för den privata äganderätten.

Och utbildarnas budskap till tjänstepersonerna i förvaltningarna var glasklart:

“Ni är till för invånarna – inte tvärtom.”

Mot den här bakgrunden kan man bedöma de nya riktlinjerna för markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunal mark.

Riktlinjerna har blivit tydligare strukturerade. Så är det, det håller jag med om. Men det som nu tydliggörs är framför allt kommunens maktbefogenheter:

  • Kommunen kan kräva pant, bankgaranti, borgen och vite. Vite står inte i de nuvarande riktlinjerna men aktualiserades vid avtalsskrivandet med en fastighetsägare i Sikhall.
  • Kommunen kan kontrollera byggherrens ekonomiska stabilitet.
  • Kommunen kan ålägga exploatören att finansiera även åtgärder utanför planområdet.
  • Och när frivilliga överenskommelser inte nås kan kommunen använda tvångsåtgärder, alltså expropriation, om markköpet anses vara “av stor vikt för kommunens utveckling”.

Det är lagliga verktyg. Men frågan är hur de presenteras i riktlinjerna och vilken signal kommunen sänder till sina invånare och företagare. Visst, kommunen har makt men i riktlinjerna definierar kommunen sig själv genom makt.

När kommunen skriver att den kan använda tvångsåtgärder “om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling”, så är det en förenklad bild av lagen. Riktlinjerna ger en felaktig bild av vad lagen faktiskt tillåter.

Expropriationslagen säger att tvång bara är tillåtet när nyttan överväger skadan – och när ändamålet inte kan uppnås på annat sätt. Det krävs en tung, dokumenterad proportionalitetsbedömning.

Men i de nya riktlinjerna nämns inte:

  • vilket lagrum som avses,
  • vilken instans som beslutar,
  • hur proportionaliteten ska bedömas, eller
  • hur den enskilde ska skyddas.

När kommunen dessutom inför långtgående krav på säkerheter, garantier och ekonomisk prövning – utan tydliga kriterier – då finns en risk att vissa gynnas och andra missgynnas. Det riskerar att strida mot likställighetsprincipen.

Och det här är inte teoretiska invändningar. Föreläsarna i nämnda utbildning “Tillväxt och Tillsyn” var tydliga: Viten är ofta ett uttryck för misslyckande.
En myndighet som behöver hota och sanktionera har slutat hjälpa…

En småföretagare, en lokal entreprenör, en privatperson som vill utveckla sin fastighet – kan de ställa upp med bankgarantier, pantförskrivningar och krav på att bekosta åtgärder utanför planområdet? Tål de den risk som uppstår när exploateringsavtal är helt villkorade av att detaljplanen vinner laga kraft? En pandemi eller konjunktursvacka, och man riskerar att förlora både företag och hem. Eller om detaljplanen inte vinner laga kraft eller upphävs, då förlorar fastighetsägaren/företagaren de investeringar som är gjorda.

Sådana här krav slår inte mot Peab eller Skanska. De slår mot den lokala byggaren, fastighetsägaren eller entreprenören som vill växa.

Det finns en ventil i riktlinjerna:

“Avsteg från riktlinjerna får göras vid särskilda skäl…”

Det är bra. men problemet är att avstegen: 

  • inte definieras,
  • inte begränsas,
  • inte måste dokumenteras,
  • och inte behöver lyftas till nämnd eller fullmäktige.

En avstegsklausul utan regler för när den får användas skapar mer godtycke, inte mindre. Det vi behöver är regler – inte undantag från regler.

Formuleringen “särskilda skäl” är också vag. Den öppnar för godtycke och att inte alla behandlas lika. Och eftersom presidiet, inte nämnden, ska bedöma vad som är “strategiskt”, riskerar många ärenden att aldrig nå varken nämnd eller fullmäktige.

Transparensen minskar. Förutsägbarheten minskar. Och därmed riskeras också att kommuninvånarnas förtroende minskar…

Formuleringen “andra särskilda skäl” behöver förtydligas.

Jag bad ChatGPT jämföra det gamla och det nya dokumentet. Svaret blev:

“Kommunen håller sig i huvudsak inom lagens ram.”

Varför “i huvudsak”? frågade jag förvånat.

Därför att riktlinjerna formellt följer lagen – men skapar stort tolkningsutrymme som i praktiken kan användas på sätt som går emot lagens syfte, särskilt i fråga om:

  • tvångsåtgärder,
  • krav på ekonomiska säkerheter,
  • och otydliga generella villkor.

Det gör rättssäkerheten svagare för enskilda.

Och då bör vi alla i den här församlingen fråga oss:

Är det en sådan här myndighet vi själva skulle vilja möta?

Är det sådana här regler och riktlinjer som stimulerar och attraherar småföretagare eller som lockar entreprenörer till kommunen?

Jag tror att dessa regler och riktlinjer kan leda till dels att fler småföretag väljer att etablera sig i närliggande kommuner och dels till fler rättsprocesser. Och de som inte har råd med att överklaga eller få hjälp av jurister är de med minst pengar. 

I den senaste omvärldsanalysen från kommunstyrelseförvaltningen står det att det i Vänersborg är “lågt företagsskapande”och att det “påverkar anställningsbarhet och sysselsättningen”. De här riktlinjerna kommer inte att göra det bättre. 

Vänersborg bör istället bli en kommun som faktiskt vill hjälpa och stötta småföretagare och entreprenörer – bli en kommun där de känner förtroende, trygghet, respekt och rimlighet. Och då måste vi arbeta för att kommunen blir en myndighet som vi själva skulle vilja möta.

De föreliggande riktlinjerna rör sig bort från detta ideal. Det här är inte ett myndighetsideal i linje med Regeringsformen, Förvaltningslagen – eller med det synsätt som utbildningen “Tillväxt och Tillsyn” vill lära ut.

Därför måste riktlinjerna tillbaka för fördjupning och korrigering.

Jag yrkar därför på återremiss med följande motivering – nästan samma som i kommunstyrelsen – det är tillagt en punkt:

  • Klargör att tvångsåtgärder endast får användas med stöd i PBL eller expropriationslagen.
  • Inför krav på dokumenterad proportionalitetsbedömning inför varje tvångsingrepp.
  • Fastställ tydliga kriterier för när ekonomiska garantier och säkerheter får begäras.
  • Redovisa hur likställighetsprincipen ska tillämpas vid försäljning och markanvisning.
  • Avstegsklausulen måste förtydligas.

Det ska inte vara svårt att göra rätt i Vänersborg. Men med dessa riktlinjer kan det bli svårt att ens våga försöka.

Anm. Inför sammanträdet med kommunstyrelsen den 5 november skrev jag ett blogginlägg i frågan, se ”KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal”, och efter sammanträdet ytterligare några rader, se ”KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)”.

Kategorier:fastigheter, Kommunfullmäktige 2025, mark och exploatering, S

Utblick över kommande vecka

14 december, 2025 Lämna en kommentar

Årets sista politiska vecka tar snart sin början.

Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Sammanträdet har inte några särskilt intressanta politiska ärenden denna gång, i varje fall inte som det ska fattas beslut om. Det blir dock som vanligt en del intressanta informationer och föredragningar – några som kanske ger upphov till diskussioner. (Se “BUN avslutar året (15/12)”.)

Ingen rast och ingen ro… På kvällen är det ett gruppmöte som ska diskutera veckans kommande möten. Och på tisdag är det medlemsmöte i partiföreningen.

På onsdag kl 18.00 sammanträder kommunfullmäktige. Sammanträdet ställdes in förra månaden på grund av för få ärenden. Denna gång är det istället en mycket diger dagordning som fullmäktigeledamöterna ska arbeta sig igenom:

Det har för övrigt kommit in ytterligare två avsägelser.

Jag hoppas att det blir flera och bra debatter. Men det kan ju också bli så att partierna redan har bestämt sig och då behöver de varken berätta vad de tycker om andras förslag eller varför de har ett eget. Så är det inte helt sällan i kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun… Och nu behöver ju inte heller de fyra styrande partierna (S+C+KD+MP) svara på frågor eller komma med motargument. De kan sitta stilla på sina platser och gilla läget. De har ju “majoritet” på grund av att ordförande Annalena Levin (C) har fått utslagsröst när tio Sverigedemokrater har hoppat av under mandatperioden.

Det borde bli debatt, kan jag tycka, i följande ärenden:

Det blir nog några som går upp i talarstolen i ärendena “Antagande av vattentjänstplan 2025-2036” (se “Beslut om Vattentjänstplan”), “arbetsordning för kommunala pensionärsrådet” och kanske också “Beslut angående Norra skolan” och “VA anslutning och fiberdragning till Bergagården” (se “Många och viktiga ärenden på KS imorgon”).

De tre ärendena som handlar om socialnämnden lär det väl också bli en del debatter kring. Allt som handlar om socialnämnden är som bekant mycket infekterat just nu. Det är Sörbygårdens nedläggning, eller ”vakanshållning” som de styrande vill kalla det, som har gett upphov till den dåliga stämningen. Vi får se om den följer med till fullmäktige. Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) har upprepade gånger “lovat” eller “hotat” på Facebook att han ska återkomma i fullmäktige. På vilket av de tre ärendena som ska behandlas vet jag dock inte, kanske samtliga:

Fullmäktige ska avhandla många fler ärenden, och vem vet – kanske blir det en stor debatt om något ärende som jag inte har tagit upp här.

Kommunfullmäktiges sammanträde är det enda som alla kommuninvånare kan följa, endera på plats i kommunhuset eller också på kommunens webb-TV.

Ledamöter och ersättare i samhällsbyggnadsnämnden träffas på onsdag förmiddag, alltså före kommunfullmäktige.

Det är inget ärende som jag ser som kommer att ge upphov till diskussioner. Det skulle vara om någon som har läst James Buccis (V) många blogginlägg om Dalbobron har några frågor. Eller kanske Bucci själv vill ställa några till förvaltningen…. James Bucci är Vänsterpartiets representant som ordinarie ledamot i nämnden – med Eldbjörg Bryntesson som ersättare. (Handlingarna kan laddas ner här.)

Om Dalbobron diskuterades på onsdagen kommer antagligen inte socialnämnden att göra det på sitt sammanträde dagen efter, på torsdag. På socialnämnden brukar det inte pratas broar även om alla de gamla broarna i nämnden tycks vara brända. Istället har ordförande Nyberg idéer om en ny bro över hamnkanalen. (Se TTELA “Bygg en ny snabböppnad bro som den i Trollhättan”.)

Socialnämnden har flera ärenden som antagligen kommer att leda till stora och polariserade debatter. Det handlar om månadsuppföljning som handlar om ekonomi och underskott, men framför allt gäller det de två följande ärendena, “3. Återkopplande utredning utifrån initiativärende Sörbygårdens framtid” och “4. Åtgärdsplan för att nå budget mot tilldelad budgetram”.

Förvaltningen med stöd av de styrande partierna (förutsätter jag) vill fortfarande inte acceptera oppositionspartiernas beslut om att fortsätta att hålla Sörbygården i Brålanda öppet. Ett av beslutsförslagen på ärende 3 är t ex:

“Socialnämnden beslutar, mot bakgrund av ovanstående, att återuppta vakanshållning/tomställning av Sörbygårdens särskilda boende som ekonomisk åtgärd.”

Sörbygården återkommer för säkerhets skull också i ärende 4… Det som slår mig i förvaltningens underlag i detta ärende är de konsekvenser som en stängning av Sörbygården skulle medföra:

“Samtidigt innebär tomställningen en snabb och påtaglig ekonomisk effekt för kommunen, med en besparing på 14 miljoner kronor samt ytterligare 1,8 miljoner genom att undvika underskott.”

Det nämns inget om hur dessa 14 miljoner ska sparas ”snabbt och påtagligt”. Hyran för Sörbygården ska ju betalas ytterligare i 2 år, personalen ska omplaceras men finns kvar i förvaltningen, de boende flyttas till andra boenden och ska fortfarande ha omvårdnad etc.

Förvaltningen konstaterar dock att personalen trivs på Sörbygården:

“Årets medarbetarenkät visar ett positivt resultat och indikerar att den psykosociala arbetsmiljön på Sörbygården är god. Personalen trivs på arbetsplatsen och upplever att det är tydligt vad som förväntas i rollen som medarbetare.”

De boende trivs också:

”Brukarundersökningen 2025 visar att Sörbygården har ett gott resultat när det gäller de äldres upplevelse av sitt boende 86 procent av de svarande är nöjda, vilket är högre än både kommunens (81 procent) och rikets (79 procent) genomsnitt.”

Vi får se hur det går i torsdagens socialnämnd… (Handlingarna kan laddas ner här.)

Efter torsdagen kan alla eller i varje fall de flesta politiker börja sin politiska julledighet.

Kategorier:Dalbobron, Kommunfullmäktige 2025, Sörbygården, socialnämnden

Varför Lucia?

13 december, 2025 Lämna en kommentar

I natt kom Lucia ner till Miðgarðr (Midgård) från Valhall, eller var hon nu befinner sig mellan högtiderna. Hon kom i sin vita klädnad för att gästa och hjälpa oss dödliga.

Men Lucianatten är samtidigt en farlig natt, övernaturliga makter är i rörelse bland skuggorna. Därför är det bäst att hålla sig inomhus, och hålla koll på troll, tomtar och onda andar. Du gjorde väl det, du var väl uppe i natt och vakade…? 

Det är årets mörkaste tid, tiden då nätterna är som längst och dagarna som kortast. I äldre folktro var faktiskt natten till den 13 december inte bara mörk utan också årets längsta natt. Före 1753 använde Sverige nämligen den julianska kalendern. Då inföll vintersolståndet den 13 december. När vi sedan gick över till den gregorianska kalendern flyttades solståndet till 21–22 december.

Det här var den tid då kärleks- och fruktbarhetsgudinnan Freja, och även hennes bror Frej, stod i centrum för den hedniska kulten. Det gällde att besvärja ljusets makter för att få solen och ljuset, och fruktbarheten, att återvända. Människorna fick dock se upp, Lusse/Freja var i folktron inte alls en särskilt vänlig figur. Hon ledde Lussefärden, en sorts demoniskt följe som kunde rida över gårdar och ställa till med oreda.

Den kristna kyrkan kunde naturligtvis inte acceptera att göter och svear firade en högtid till en hednisk gudinna. Och en kärleks- och fruktbarhetsgudinna dessutom! Nä, det skulle vara den oskuldsfulla, och kyska, jungfru Maria som skulle vara förebilden för alla kvinnor.

Hur skulle kyrkan lösa detta intrikata problem? Naturligtvis kunde den inte avskaffa en högtid – en fest. Det skulle folket aldrig acceptera. Men kanske kunde människorna få fortsätta fira, men av någon annan orsak…? Typ en kristen orsak…

Ett annat namn på fruktbarhetsgudinnan Freja var Lusse. Det var en framkomlig väg. Kyrkan hittade ett okänt katolskt helgon på Sicilien vars namn påminde om namnet Lusse – Lucia! Och varför inte? Kyrkan gjorde om Lusse/Freja till ett kristet helgon… Lucia betydde också ljus, och ljus var ju förknippat med Freja. Bingo typ.

Kyrkan har lyckats tämligen bra med att forma om hednakulten. Men inte till 100 procent – när alla äter sin lussekatt så säger ingen ”luciakatt” eller ”luciabulle”… Det säger en del om att Lusse/Freja ändå finns kvar någonstans i våra medvetanden. Katten var ju Frejas heliga djur…

Och glöm inte. Lucias dag är kort, snart är mörkret över oss igen. Och med mörkret kan de övernaturliga makterna komma tillbaka. Det är bäst att hålla sig inomhus…

==

PS. Inlägget har varit publicerat tidigare, men har i år kompletterats något.

Kategorier:högtid, helgläsning, Jul, kultur

Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?

12 december, 2025 1 kommentar

Idag kom domen från Kammarrätten i Göteborg.

“Kammarrätten avslår överklagandet.”

Vänersborgs kommun har börjat sekretessbelägga allt fler handlingar. De senaste åren tycks kommunen ha ändrat policy i syfte att göra det allt svårare för kommuninvånare, och revisorer, att ta del av vad som händer i kommunhuset. Det verkar som om det finns en vilja bland tjänstepersoner i kommunens förvaltningar och politiker i de styrande partierna att hemlighålla fattade beslut, och ibland också dölja varför inte nödvändiga beslut fattas… (Se “Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?”.) 

Handlingar sekretessbeläggs ofta i sin helhet, men ibland “maskas” handlingarna, dvs de lämnas ut med strykningar över mer eller mindre stora delar av dokumentens innehåll. James Bucci (V) visar med sina blogginlägg om Dalbobron många aktuella och tydliga exempel på detta.

Strax efter sommaren i år upphandlade kommunen ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Den 11 augusti fattade kommunen beslut om tilldelning, dvs vilket företag som “vann upphandlingen”. Självklart var de andra anbudsgivarna intresserade av anledningen till att de inte “vann”. Vilket pris hade det “vinnande” företaget begärt för att hyra ut “entreprenadmaskiner med förare”? Det visade sig att kommunen sekretessbelade prisuppgifterna i det vinnande anbudet.

Jag har redogjort för upphandlingen, kommunens motivering till sekretessen och argumenten för att jag överklagade sekretessen till Kammarrätten. Jag upprepar inte “historien” igen utan hänvisar till blogginläggen “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)” och “Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)”.

Min slutsats av sekretessen för politikens del var att det handlade om demokrati. Invånarna och skattebetalarna måste kunna kontrollera hur skattepengarna används. Det handlade också om rättssäkerhet. Sekretessbeläggande skulle kunna öppna dörrarna för godtycke och därmed öka risken för korruption.

Jag formulerade en överklagan utifrån det svar jag fick av kommunen när beslutet om sekretess motiverades. Min överklagan finns att läsa i blogginlägget “Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3)”.

Idag, den 12 december 2025, kom alltså domen. Kammarrätten motiverade i vanlig ordning, men ovanligt kort, sin dom att avslå min överklagan:

“När ett tilldelningsbeslut i en upphandling har fattats upphör den absoluta sekretess som anges i 19 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Allmänna handlingar i upphandlingsförfarandet kan dock fortfarande omfattas av sekretess enligt andra bestämmelser (prop. 2001/02:142 s. 63 f. och RÅ 2004 not. 149).

De begärda handlingarna innehåller uppgifter om fabrikat och årsmodell på vissa maskiner, samt priser för utnyttjande av dessa maskiner och förekommer i en upphandling. Bestämmelsen i 19 kap. 3 § första stycket OSL är därför tillämplig. Mot bakgrund av vad kommunen har anfört om att kommande upphandlingar kan påverkas negativt om uppgifterna lämnas ut, anser kammarrätten att det finns skäl att anta att kommunen skulle lida ekonomisk skada om de lämnas ut. Överklagandet ska därför avslås.”

Offentlighets- och sekretesslagens (OSL) 9 kap. 3 § första stycke lyder:

“Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.”

Kommunen motiverade sitt beslut om sekretess just med att hänvisa till 19 kap. 3 § första stycket OSL. I mitt överklagande argumenterade jag mot att denna paragraf tillämpades av kommunen på det här sättet i det här fallet. Men Kammarrätten bryr sig inte, domstolen bortser helt från mina argument. De är tydligen så ointressanta att Kammarrätten låtsas att de inte finns överhuvudtaget. Mitt överklagande finns nämligen inte med i domslutet – bara kommunens beslut med kommunens argument…

Kammarrätten upprepar bara, utan någon som helst analys, kommunens motivering:

“det finns skäl att anta att kommunen skulle lida ekonomisk skada om de lämnas ut.”

Det är alltså en mycket låg nivå på bevisningen. Kammarrätten prövar inte skadan självständigt utan hänvisar bara till kommunen. Och Vänersborgs kommun redovisade inte någon konkret utredning som visade att utlämnande av timpriser faktiskt skulle orsaka skada. Det hänvisades enbart till generella antaganden och anbudsgivarnas egna påståenden. Enligt praxis (t.ex. HFD 2016 ref. 17) ska alltid en noggrann skadebedömning göras och en avvägning ske mot intresset av insyn. Detta har alltså inte skett. Och jag måste säga att jag har mycket svårt att se hur ett offentliggörande av prisuppgifterna skulle kunna skada Vänersborgs kommuns ekonomiska intressen… Men tydligen har Kammarrätten sett detta, även om domstolen anser att det inte behöver förklaras eller motiveras.

Dessutom måste väl formuleringen ”kan påverkas negativt” vara alltför hypotetiskt, spekulativt och allmänt för att vara ett viktigt argument i ett domslut vid ett överklagande?

Det är klart att jag blir besviken, inte i första hand för domen faktiskt, utan för Kammarrättens kortfattade och närmast arroganta motivering till den. Men ändå blir jag inte förvånad. Varför vet jag inte, kanske bara en känsla av att makthavare alltid, och instinktivt, håller varandra om ryggen… 

==

Anm. Se även ”Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?” – 14 oktober 2025.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Juridik, kommunhus, Upphandling

BUN avslutar året (15/12)

11 december, 2025 1 kommentar

Två dagar efter att Lucia har besökt vårt avlånga land avslutar barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt politiska verksamhetsår 2025.

Det har varit ett lugnt och konstruktivt år i nämnden med bra och givande diskussioner. Nämnden har oftast fattat sina beslut i samförstånd och enighet. Det har varit få meningsskiljaktigheter och därmed också få voteringar.

Det är ett resultat av ordförande Bo Carlssons (C) sätt att sköta sitt ordförandeskap. Carlsson lyssnar på ledamöterna och finns det olika uppfattningar lägger han tid på information och samtal för att ledamöterna ska få en fördjupad kunskap. Då ökar förutsättningarna att förstå varandra och förhoppningsvis komma överens. Vilket också oftast sker.

Jag kommer bara ihåg ett undantag under året. Det var när nämnden beslutade att skjuta uppförandet av en ny idrottshall för kommunens största skola Mariedalskolan framåt i tiden. Jag tror att det var för tredje gången. Det reserverade sig Vänsterpartiet emot. (Se “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”.)

De flesta oenigheter när det gäller förskola, fritidshem, anpassad grundskola och skola finns ju på så att säga ett “högre plan”. Det är i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige det finns skiljaktigheter och det är där debatter och voteringar sker. Vid de tillfällena handlar det naturligtvis nästan alltid om pengar. Hur mycket ska kommunen satsa på barnen och ungdomarna? Efter de ekonomiska besluten i framför allt fullmäktige är det bara för nämnden att acceptera dem, och göra det bästa utifrån förutsättningarna.

Det är en ganska lång dagordning på måndagens sammanträde.

Ärendena är viktiga men inte särskilt upphetsande. Det är mestadels formella beslut som måste upp till politikerna i nämnden för att bli giltiga. Jag har faktiskt svårt att se att det ska bli några diskussioner överhuvudtaget. Däremot skulle jag kunna tänka mig att de sista informationspunkterna, förvaltningschefens och ordförandes information, skulle kunna ge upphov till diskussion. I tisdagens TTELA hittade vi t ex en insändare från en elev på Silvertärnan som efterlyste en skolgård. (Se “Vi på Silvertärnan i Vänersborg vill ha en skolgård”.)

“Många barn är vana att röra på sig mycket från när man gick på mellan- och lågstadiet då man var tvungen att gå ut. … Sen kommer de hit i sjuan och förväntas att sitta still i sex till åtta timmar utan att röra på sig och få frisk luft.”

Nämnden har hört om problemet med Silvertärnans skolgård tidigare, men jag trodde nog att det redan var löst. På måndag lämnar antagligen förvaltningen mer information i frågan. Det är för övrigt positivt att ungdomar engagerar sig och skriver t ex insändare.

Kommunstyrelsen har fattat beslut om att använda en så kallad befolkningsbaserad resursfördelningsmodell i arbetet med budgeten för kommande år. (Se “KS: Ny resursfördelningsmodell”.) Om en sådan modell skulle få genomslag i budgetarbetet skulle det vara till stor nackdel för BUN, eftersom antalet barn och unga minskar de närmaste åren. Kanske tar förvaltningschefen upp denna fråga.

Det ska väl inte heller stickas under stol med att de kommande årens elevminskning antagligen kommer att ge upphov till både mer engagerade och uppslitande debatter både bland politiker och allmänhet. Det finns 17 kommunala grundskolor och två fristående aktörer (Fridaskolan och Vänersnäs skola). Det krävs ingen “rocket science” för att inse att det kommer att bli svårt eller omöjligt för kommuner som Vänersborg att behålla alla kommunala skolor… 

Det blir som vanligt en hel del information på sammanträdet. Och det första ärendet handlar just om förvaltningens arbete med att se över förskole- och grundskoleorganisationen. Utredningen är inte klar men nämndens politiker ska få reda på hur arbetet fortskrider.

Det är två ärenden om arbetet med budgeten för 2027. Jo, det ska vara 2027. Budgeten för nästa år, 2026, är nämligen redan klar och alla nödvändiga beslut är fattade. Nämnden ska få information om upplägget av budgetarbetet och också information om den omvärldsanalys som ger de ekonomiska förutsättningarna för kommunens budgetarbete – och de kommande diskussionerna.

Förvaltningen har även arbetat med ett uppdrag gällande kamerabevakning På måndag ska tjänstepersonerna informera politikerna om nuläget.

Förvaltningen ska vidare informera om:

“det nationella professionsprogrammet för förskollärare, lärare och rektorer samt konsekvenser för barn- och utbildningsförvaltningen.”

Riksdagen har beslutat om ett nationellt professionsprogram för förskollärare, lärare och rektorer. Det trädde i kraft den 1 september i år. På sin webbplats skriver Skolverket (se här):

“Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna och öka skolyrkenas attraktionskraft, för att i förlängningen bidra till att öka likvärdigheten i utbildningen för barn och elever.”

Det är nästan så att man får intrycket att regeringens förtroende för rektorers, förskole- och skollärares kompetens inte är det största. Men visst behöver pedagogerna, som alla andra yrkesgrupper, fortlöpande kompetensutveckling. Hur den ska utformas verkar det emellertid finnas en del oklarheter kring. Men som vanligt kan man misstänka att det blir kommunerna som får stå för den största delen av kostnaderna för statens reformer…

Revisorerna har granskat nämnden för att se om den har säkerställt en ändamålsenlig styrning och uppföljning för att minska sjukfrånvaron. Och det har nämnden i stort sett gjort, och dessutom håller åtgärder redan på att vidtas för att göra arbetet ännu bättre. BUN liksom kommunen i stort arbetar mycket med att minska sjukfrånvaron.

Några riktlinjer ska revideras som en följd av att BUN har beslutat om att erbjuda alla vårdnadshavare en avgiftsfri allmän förskola om 25 timmar i veckan, istället för som tidigare 15 timmar, för barn i åldern 3-5 år. (Det förutsätter dock att kommunfullmäktige fattar samma beslut nästa onsdag som BUN tidigare har gjort – se BUN 15/9.)

BUN ska också revidera och fastställa avgifter i förskola och fritidshem utifrån de beräkningar som Skolverket har kommit fram till för de kommuner som tillämpar maxtaxa.

Nämnden ska även fastställa bidragsnivåerna för 2026 till den fristående utbildningsverksamheten i kommunen, t ex Fridaskolan. Staten har även på detta område bestämt reglerna för hur mycket pengar som BUN ska avsätta.

Månadsuppföljningen för november visar att det ekonomiska resultatet uppgår till 0,8 milj kr och att prognosen för 2025 är en budget i balans.

Nämnden ska vidare fatta beslut om att utse barn- och elevhälsochef Magnus Henriksson till verksamhetschef för barn- och elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser. Det är nog ingen som har något att erinra kring detta trots att Henriksson är en stor supporter till Gripen…  😁

Till sist ska förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson informera nämnden om vad de har gjort sedan sist – och kanske om annat som kan vara till nytta för nämndsledamöterna att känna till. Det finns självklart också möjligheter att ställa frågor.

Nästa gång som BUN sammanträder är det ett nytt år.

Kategorier:BUN 2025, Carlsson Bo